Kaffeesteuer i Tyskland

Kaffeskatt (på tyska Kaffeesteuer) är en tysk punktskatt som tas ut av tullen. Skatt på kaffe ska betalas i hela Tyskland utom i Büsingen och på ön Helgoland. Kaffeskatt ska betalas för alla slags kaffe (det spelar ingen roll om det är kaffebönor, kaffepads, malet kaffe osv.) och för produkter som innehåller kaffe, till exempel choklad med kaffe i.
Kaffeskatten för rostat kaffe är 2,19 € per kilo exkl. moms (2,34 € inkl. moms) och för snabbkaffe 4,78 € exkl. moms per kilo (5,11 € inkl. moms).
Vid flera tillfällen har ledamöter av Europaparlamentet ställt frågor, eftersom kaffeskatten är svår att administrera (deposition, slutavräkning för kunden osv.). Europeiska kommissionen har uppmanat Tyskland att ta bort begränsningarna för import av kaffe, eftersom de strider mot den fria rörligheten för varor inom Europeiska unionen. Tyskland tjänar dock mer än 1 000 000 000 € per år på kaffeskatten, så det är mycket troligt att man inte ger upp den inom överskådlig tid.
Kaffeesteuer hos Café du Jour
Vi säljer och skickar kaffe från Nederländerna. Följande gäller när du beställer hos Café du Jour:
- Om du är privatkund betalar vi kaffeskatten åt dig till Hauptzollamt Saarbrücken. I kassan ser du vilket belopp av din order som betalas som kaffeskatt. Du behöver inte göra något själv.
- Om du är företagskund gäller reglerna om omvänd skattskyldighet. Enligt § 17 Kaffeesteuergesetz ansvarar du som företagskund för att betala Kaffeesteuer när du importerar kaffe från ett annat EU-land till Tyskland. Vi tar inte ut moms och Kaffeesteuer på din order, eftersom det är ditt ansvar som företag att själv betala skatterna. Om du anger ett giltigt tyskt momsnummer i kassan dras skatten automatiskt av från din order.
- Om du köper gröna bönor (orostat kaffe) gäller ingen kaffeskatt.
Kaffeskattens historia i Tyskland
Redan på 1800-talet var en skatt på kaffe en viktig inkomstkälla för den tyska staten. När Tyskland låg i ruiner efter andra världskriget var kaffeskatten ett sätt att ge den återhämtande staten extra inkomster. När D-marken infördes 1948 uppgick skatten för ett kilo rostat kaffe (Röstkaffee) till 10 mark. Eftersom Tysklands grannländer inte hade någon liknande skatt på kaffe uppstod stora prisskillnader.

För den utarmade tyska befolkningen i gränsregionen blev kaffe snart ett sätt att tjäna extra pengar. Efter kriget kunde man köpa ett kilo kaffe för 8 mark i Belgien, och sedan sälja det strax över gränsen i Tyskland för det dubbla. Kaffe blev en smuggelvara. I efterkrigstidens Tyskland var handeln med kaffe lönsammare än handeln med cigaretter. Smugglarna gömde kaffet i likbilar, i bensintankar eller i bildäck.
Smugglargängen blev alltmer våldsamma. Vid ett tillfälle använde smugglare till och med stridsvagnar som stulits från den belgiska armén. Mellan 1946 och 1952 sköts 31 smugglare och två tulltjänstemän till döds. Smugglarna korsade gränsen framför allt i trakterna av Aachen och Eifel. Mellan 1946 och 1950 beslagtog tullmyndigheterna i enbart Aachen 223 601 kg kaffe. De tyska medierna döpte gränsregionen till 'Aachener Kaffeefront'.
Smuggelvåldet tvingade till slut den unga Förbundsrepubliken att ändra skatten. 1953 sänkte Tyskland kaffeskatten till 4 mark per kilo. Kaffesmuggling var inte längre lönsamt. Men därmed var inte kaffeskattens märkliga historia i Tyskland slut.
Ännu i dag åker tyskar till Nederländerna för att hamstra kaffe. Bensinstationerna vid gränsen mellan Nederländerna och Tyskland är ofta fullpackade med kaffe. Ibland tjänar bensinstationsägarna mer på detta än på bränsleförsäljningen, eftersom många nederländare åker till Tyskland för att tanka. Meningen är inte att man ska hamstra kaffe i stora mängder för att tjäna pengar på andra sidan gränsen. Tyskar får ta med sig hem högst tio kilo per person om de transporterar kaffet själva.












